Arkiv | Övrigt RSS feed for this section

Alla mina bloggposter

5 Jul

Den här bloggen startade jag i augusti 2012 och den avslutades sista mars 2014. Här är alla drygt 200 publicerade bloggposter. De redovisas i ”popularitetsordning” med det mest lästa inlägget först och så i fallande ordning. I och med detta avslutar jag mitt högskolebloggande. Andra intressen tar vid 🙂

Varsågoda – det går även att använda sökrutan uppe till höger:


New Public Management – mer positivt än negativt
Kollegial styrning
Planera mindre!
Nyansera debatten om Akademiska hus
Stiftelse eller statlig myndighet?
Har du generisk kompetens?
Varför växer administrationen?
Det går inte att förstatliga skolan!
Ledarskap á la Percy Barnevik
Ska vi bry oss om MOOC?
Varför är det så populärt med fusioner?
Är studenterna i nivå med 13-åringar?
Svara på vad som menas med att förstatliga skolan!
Om högskolans styrning
Statens resursmodell för grundutbildning är bra!
NPM och högskolestiftelser
Förödande kritik mot kvalitetssystem
”Overhead”
Alla är inte kollegor
Om akademiskt ledarskap
Den högre utbildningens utmaningar
Fokusera inte på risker, se möjligheter istället!
Vad MOOC egentligen handlar om
M O O C – underskatta inte möjligheter och risker!
Nyanserat om utvärdering och NPM
1-0 till ENQA:s allierade, men matchen går vidare
Forskningsproposition utan innovation?
Ett bakslag för kollegialiteten som ledningsmodell
Forskning i toppklass
Storskaliga öppna nätkurser – MOOC – det går inte över!
Den tyska skolan som förebild?!
Hur ska verksamheten styras och organiseras?
Några tecken i tiden
Det militära försvarets problem
Bolognaprocessen har spårat ur
Karriärsystem för unga forskare
Högskolan kostar allt mer, grundskolan allt mindre
Vårdslös argumentation mot stiftelser
Att fila på skolbänken under ett matematikprov
Om avgifter för utbildning
Om studentkårerna
Om antagning till högskolan
Göran Persson och PG Gyllenhammar
Det finns hopp om SULF!
Blir studenterna allt sämre?
”Styrningen kväver universiteten”
Fler utomeuropeiska studenter, men hur?
En ny modell för kvalitetsutvärdering?
Meritokrati
Slöseri med lokaler
Inte mera anpassning till arbetsmarknaden!
Skolan vs högskolan i synen på befordran och lärarkarriär
Bra utspel om skolan och lärarutbildningen
Förändringens villkor
Ledarskap i akademin
(S)å enkelt är det inte!
Mera högre utbildning, men…
Bred politisk uppslutning om studieavgifter
Misslyckade IT-projekt
Resursfördelning a la Svenskt Näringsliv
Strategisk vs operativ
Twitter är överlägset Facebook – i yrkeslivet
”Högskolan på villovägar utan fungerande ledarskap”
Okritiska undersökningar om utbildningens betydelse
Många talar om autonomi, men…
Bättre än så här blir det inte!
Högskolestiftelser
Nu gäller det forskningen
Ranking av universitet
(S) och Ibrahim Baylan omfamnar MOOC
Heltidsstudier – vad menas?
Möten är nog bra, men…
Rätt fokus i högskoledebatten!
Varifrån ska studenterna komma?
Dålig mobilitet bland anställda
Matchning – nej tack!
Konsolidera högskolesektorn och bygg ut Yrkeshögskolan!
Högskolestiftelser – var god dröj
Hur ska man prioritera? Välj själv!
Låt Chalmers framgång bli startskottet!
Gör om antagningssystemet till högskolan
”Examen från ledande universitet/högskola”
Många rätt i 10-punktsprogrammet för en bättre skola
Härnösand och Skara
Dålig mobilitet bland studenter
Rikta intresset mot omvärlden
Rekrytera bättre, styr mindre
Om samverkan och samhällsnytta
”Högre studier tar för lång tid”
Att styra med regler eller med värderingar
Ska Zlatan satsa på skidskytte?
Några fler ledarskapstips
Många saknar det historiska perspektivet
Om ”trängselskatten” i Göteborg
”Att utvärdera universitet och högskolor”
Hur mycket utbildning behöver vi?
Fakta biter inte i politiken
Fyller högskoleprovet sin funktion?
Om oppositionens forskningspolitik
Korkat och skamligt av Sverige
Bättre kan du Baylan!
”Använd makten att underkänna”
Att mäta och värdera samverkan
Kollegial styrning – en repris
HSV och media i samspel
Löfvens ambitioner vs UK-ämbetets utvärderingar
Ett nytt kvalitetssystem i otakt med tiden
Vem vill bli lärare?
Alla har samma åsikter
Akademi och administration i samspel
Om högskolans styrning, en fortsättning
En ny myndighet: U H R
”De nya arbetslösa studerar heltid”
Annie Lööf och administrationen
Bromsas högskolornas utveckling?
Om studiemotivation och lärarutbildning
Vårda vetenskapen – mera empiri och mindre tyckande
Alvesson om den högre utbildningen
Matematik och språk
Uppföljning: ”ta högskolelärares nödrop på allvar”
Många utländska studenter kommer hit – och så MOOC
Ja till resultat, men nej till NPM
”Lärarutbildningen släpar efter..”
Jämför dig med andra, inte med dig själv!
NPM – igen!
Internationell ranking
Fixa studentbostäder – gör som i Oslo!
Recension av rapporten ”kompetens för tillväxt”
Hur stort är egentligen intresset för studier?
Förläng inte utbildningar, öka takten istället
Svårt att överblicka beviljade forskningsbidrag
Kvalitetssystem prioriteras före kvalitet
Inför en sommartermin nu!
Om skolans kommunalisering
Om förändringsmotstånd
Studentmedarbetare, en bra idé
Vissa aktualiteter i påskveckan
Går studierna för långsamt?
Om lärarnas lönestrategi
Om forskningen – en uppföljning
Formella examina minskar i betydelse
Regelhysterin brer ut sig
Inga studieavgifter alls – är det rätt prioritering?
24.000 heltidsstudenter är samtidigt arbetslösa?!
Universitetskanslern bekräftar kvalitetsproblem
När jobbar ni då?
Om planering och riskanalyser – igen!
Alla gullar med staten
Att regissera en partiledardebatt
”Renodla högskolans uppdrag”
Högskoledebatten har avstannat
Om välfärdens professioner
Twitter för information och påverkan
Bra skolranking, men en plump i protokollet
Lite vägledning
Är exakt fel bättre än nästan rätt?
Bör högskolan byggas ut?
Lärarutbildningen åter i fokus
Bra s-förslag om rektorsuppdraget
Glöm inte utbildningens innehåll
Schack!
MOOC inför julen
NPM – en kort uppföljning
Om planering, en kort uppföljning
Om PISA – blir det för mycket?
Högskolan är på rätt väg!
Studieavgifter och stipendier
Få är nöjda och banden till staten stärks
Snabbt och säkert datanät med nyttiga tilläggstjänster
Att utvärdera kvalitet
Den bästa tid är nu
Bra med flera vägar in i läraryrket
Studieglädje
Låt de högskolor som vill få bli universitet
Se upp med livslångt lärande!
Centraliseringsiver och krav på mindre valfrihet
Gör det något att vi dalar i rankingtabeller?
N P M – en uppdatering
Allt flera betalar studieavgifter
Två bra åtgärder för skolan
Vem ansvarar för skolan?
Bygg ut Yrkeshögskolan!
Allmän politik!
Snart är det dags!
Mina mest lästa bloggar
Utvärdera alla utvärderingar
En studieavgift som togs bort
Slarv med orsak och verkan
Vad göra med 1,2 miljarder till högre utbildning?
Twitter fortsätter att växa
Svarar du på enkäter?
Kan inte svenska lärare ge läxor?
Åter 29 oktober
Tveksam valtaktik från S
Nu gäller det sjukvården!
En våg av regleringar och centralism
Skolan – igen!
För mycket samförstånd?
Ny inriktning på bloggen
Forskningen stärks
Annonser

Jag sätter punkt

31 Mar

I den här bloggen har jag gjort över 200 olika inlägg med start hösten 2012. Det blev nästan lika många i den förra bloggen som jag skrev i egenskap av förvaltningschef vid Göteborgs universitet. De mesta har handlat om högskolefrågor; utbildning, forskning, organisation och ledarskap. Mot slutet också allt mera om skolan och lärarutbildningen.

Jag har fått fram det jag hade på hjärtat och är nöjd med det. När jag dessutom inom kort lämnar det aktiva yrkeslivet känns det nu bra att sätta punkt för bloggandet. Till hösten kommer jag nog igen som bloggare, men då med en annan inriktning.

Nedan har jag sammanställt det senaste kvartalets 10 mest lästa blogginlägg. Det går också bra att leta äldre inlägg i bloggens sökfunktion.

Varsågoda och tack för mig!

Om högskolans styrning
Kollegial styrning
Ett bakslag för kollegialiteten som ledningsmodell
Att fila på skolbänken under ett matematikprov
Om antagning till högskolan
Slöseri med lokaler
Svara på vad som menas med att förstatliga skolan!
New Public Management – mer positivt än negativt
Har du generisk kompetens?
Att styra med regler eller med värderingar

 

Twitter fortsätter att växa

17 Mar

Senare idag publiceras aktuell statistik och analys över hur twitter används. Se här på twittercensus. Men en sammanfattande bild gavs redan i morse i DN.

Twitter fortsätter att växa, om än inte i samma snabba takt som tidigare. I Sverige har antalet aktiva användare ökat med 13 % under det gångna året. Att det inte går snabbare lär bero på att alla viktigare opinionsbildare eller folk som vill ha något sagt redan är med.

En annan intressant utveckling är att den snabbast växande gruppen på twitter numera är tonåringar. Och de använder kanalen mest för att chatta med varandra. Man lämnar Facebook för att slippa föräldrar och reklam och kommunicerar i stället på Twitter.

Twitter kan användas på många olika sätt, vilket är en av de stora fördelarna. Vanligast är kanske för opinionsbildning. Vill man föra ut sina åsikter och få kommentarer och debatt så är Twitter ett snabbt och flexibelt medium.

Ett annat intressant fenomen är hur Twitter används i kombination med andra mera traditionella media. Att följa stora sporthändelser i TV och twittra parallellt ger en extra dimension åt upplevelsen. Eller att som igår kväll se partiledardebatten mellan Reinfeldt och Löfven på TV och samtidigt läsa av alla hundratals kommentarer som strömmar in ger lite extra nerv åt en annars halvtråkig föreställning.

Med hjälp av så kallade #hashtags kan man också knyta likasinnade närmare sig och etablera ett forum för fördjupning och utveckling. Det tycks vara särskilt vanligt bland lärare och för skolutveckling. Här finns exempelvis #skolchatt och #skolanförst.

Själv har jag mest använt Twitter för att sprida och inhämta information. Om något ämne intresserar dig särskilt mycket, exempelvis högre utbildning, kan du via mediet lätt hålla dig uppdaterad och snabbt få tillgång till publicerade artiklar eller annat relevant och inom det området.

Det är också vanligt att twittra från konferenser och olika föreläsningar. Det gör att man utan att närvara kan följa vad som sägs, särskilt om det kommer något nytt eller ett mera spektakulärt utspel. Är du redan väl insatt i ämnet räcker det faktiskt med lite löpande kortinformation för att kunna hänga med bra. Klimatsmart är det väl också då det reducerar resandet.

En del säger att de inte har tid med Twitter, vilket för mig är svårt att förstå. Då har man väl inte heller tid att läsa tidningar eller att följa nyheter på andra sätt. Några minuter då och då på twitter ökar snarare din effektivitet om det är det du är ute efter.

Jag har tidigare i bloggen gjort ett par inlägg om twitter, här och här.

När jobbar ni då?

28 Feb

Jag läser en artikel i Dagen Industri* om en engelsmans syn på svenskt arbetsliv. Colin Moon säger att vi tillbringar 25 % av arbetstiden i mötesrum och nästan lika mycket tid på att fika. Han förstår inte riktigt att vi svenskar kan få något gjort och är särskilt fascinerad över vår möteskultur.

Alla möten avslutas med att man bokar in ett nytt möte och ofta förekommer också förmöten till det egentliga mötet. Det svenska arbetslivet präglas av ”P” säger Moon; planering, processer och projekt.

Colin Moon har så rätt, så rätt och eftersom han lyfter fram två av mina käpphästar refererar jag mer än gärna till hans artikel.

Möten! Om det bara var 25 % av arbetstiden som gick åt till möten. För egen del satt jag under min aktiva tid i möten mer än halva arbetstiden. Jag har skrivit om det här.

Planering! Huu. När planering och utarbetandet av styrdokument blir en verksamhetsgren i sig har det gått alldeles för långt. Planera mindre och leverera mera, säger jag. Läs här.

Colin Moon avslutar med en lite lustig reflektion. ”Det mest fascinerande med svenskar är att de utgår ifrån att de är normala.”

 

*/ Jag har under senare år upptäckt att Dagens Industri har ett bredare innehåll än man kan tro. Här avhandlas många allmänna samhällsfrågor och ges en något annorlunda inblick i svenskt arbetsliv. Tyvärr kan man inte länka till deras artiklar, åtminstone inte samma dag som de publiceras. Nya tider i tidningsbranschen.

 

Lite vägledning

14 Feb

Idag vill jag delge en del klokheter som jag tagit till mig under ett långt yrkesliv.

Varsågoda!

  • Den som aldrig gör fel gör förmodligen inget annat heller
  • Om det alltid var bättre förr så kommer det aldrig att bli så bra som det är just nu
  • Om du inte kan förklara det enkelt, så förstår du det inte tillräckligt bra
  • Man ska lära av andras misstag, för man hinner inte göra alla själv
  • Optimisten har lika ofta fel som pessimisten, men hen har roligare
  • Inget är så dåligt att det inte kan vändas i en katastrof 🙂

Slöseri med lokaler

5 Feb

Lokalkostnader är en tung utgiftspost i all personalintensiv verksamhet. För universitet och högskolor ligger kostnaderna på 12 – 14 % av omsättningen. Det innebär att exempelvis var och ett av de större universiteten betalar 600 – 800 miljoner kronor årligen för de lokaler man hyr (statliga myndigheter får nämligen inte äga utan måste hyra lokaler).

Jag har sett många miljöer vid små och stora lärosäten under årens lopp och vill med bestämdhet påstå att vi slösar med lokaler. Om man börjar med undervisningssalar och seminarierum så utnyttjas de till ca 50 %, inte mer. Och nu talar jag om ordinarie arbetstid, måndag – fredag, kl 8 – 17. Det finns olika skäl för att det blir på detta vis. Dels går mycket i gamla spår och invanda rutiner. Lärare kan ha vissa preferenser gällande både när och var man vill undervisa. Vidare är lokabokningen svår att samordna över organisatoriska gränser, vilket gör att lokaler kan stå tomma på en enhet medan grannen har brist. Därtill kommer att studenter (och lärare) hellre börjar kl 9 än klockan 8 vilket innebär att man bara får in ett tvåtimmars pass före lunch. Och fredag eftermiddag bör ju undvikas för undervisning – eller hur? Kvällar och helger är tabu.

När det gäller kontorsrum och arbetsplatser får man även här konstatera att de i stor utsträckning står tomma. Den som tvivlar kan göra några spontana besök på olika institutioner och andra enheter. Det har också sina skäl, främst att lärare och forskare har förtroendearbetstid och lika gärna kan utföra arbete i hemmet eller på annan plats, vilket också sker. Och det är säkert bra för effektiviten, men kontorsrummen står lika fullt outnyttjade. Därtill kommer sommarferier och långhelger som jul- och nyår om tillsamman 3 – 4 månader med mycken liten närvaro på arbetsplatsen.

Jag vet att jag nu till en del har överdrivit och generaliserat. Här och där kan det vara riktigt trångt och ett effektivt lokalutnyttjande. Men den generella bilden är helt entydig, lokalerna utnyttjas dåligt! Skulle universitet och högskolor tvingas utnyttja sina lokaler som viss annan verksamhet gör, ingen nämnd och ingen glömd, skulle mycket stora besparingar kunna göras. Det är också intressant med internationella jämförelser. En ranking baserad på var de största och flottaste lokalerna finns skulle placera de svenska lärosätena i topp!

Att det blivit som det blivit beror delvis på att lokaler fortfarande betraktas som en fri resurs, vilket de inte är. Om en normalstor institution tänkte om i nya banor och förmådde offra lite bekvämlighet skulle man i stället kunna anställa eller behålla några undervisande lektorer. Det är sådana avvägningar som bör göras. Detsamma gäller administrationen, även om den i högre utsträckning är på plats på ordinarie arbetstid, men även där finns en del att ta.

Repris

24 Jan

Idag kommer jag inte på något nytt att skriva om. Istället länkar jag till mina mest lästa bloggar under de tre senaste månaderna:

New Public Management – mer positivt än negativt
”Styrningen kväver universiteten”
Den tyska skolan som förebild?!
Svara på vad som menas med att förstatliga skolan!
Rätt fokus i högskoledebatten!