”Lärarutbildningen släpar efter..”

3 Mar

Att IT-utvecklingen går snabbt är en truism. Som en illustration till det lyfter två forskare i dagens DN fram hur uppkopplade vi är och lanserar begreppet ”sakernas internet”. Tänkvärt.

Men idag vill jag kort beröra lärarutbildningen. I denna artikel från Computer Sweden beklagar man sig över hur illa ställt det är med IT för blivande lärare. Man tycks använda digitala verktyg och IT som ett pedagogiskt hjälpmedel mindre i lärarutbildningen än vad man gör ute i skolorna och det låter förstås illavarslande. Men först en lite utvikning.

När jag själv var aktiv och ansvarig för lärarutbildning på 1980-talet så minns jag hur olika intressegrupper i samhället ansatte utbildningen och ville ha in ”sina moment” i kursplanerna. Som exempel uppvaktades jag en gång av Svenska livräddningssällskapet som absolut ville ha med några poäng livräddningskunskap i utbildningen. ”Det kan handla om liv och död” sa man och är inte simkunnighet för alla barn ett mycket viktigt mål för skolan? Jovisst, men lärarutbildningen var då – och är säkert även idag – drabbad av fenomenet ”stoffträngsel”.

När många olika viktiga moment ska packas in i utbildningen blir det till sist varken hackat eller malet. Man ser inte skogen för alla träd och möjligheten till akademisk fördjupning uteblir. Ska lärarutbildningen förbli en högskoleutbildning måste den stå emot vissa påtryckningar utifrån och skapa gynnsamma möjligheter för intellektuellt arbete och kritisk reflektion. Det i sin tur ställer förstås krav på en välplanerad yrkesintroduktion för de nya lärarna när de väl kommer ut på fältet. Men det är en annan fråga.

Med detta sagt menar jag att när kraven på mera IT i lärarutbildningen förs fram så handlar det om något annat. Det är inte ett nytt ämne som ska ges ett antal veckors utrymme i utbildningen. Det är ett synsätt och arbetsformer som ska genomsyra utbildningen hela vägen från dag ett. När universitetskanslersämbetets företrädare i artikeln därför hävdar att den centrala styrningen av utbildningsplanerna måste skärpas så tror jag att det är ett stickspår – skrivningarna finns ju redan där i examenskraven.

Helt avgörande i det här fallet är i stället lärarutbildarna och den pedagogik som de själva tillämpar i utbildningen. Det är farligt att generalisera och förhållandena varierar säkert stort över landet och mellan olika individer. Men det är inte länge sedan jag hörde att vissa högskolelärare inte ens hade börjat använda e-post. Och hur många av högskolans lärare är aktiva i sociala medier och använder dessa i undervisningen? Vet man vad MOOC står för? Finns experimentlustan och nyfikenheten? Tyvärr tror jag att vi har en stor eftersläpning här och så länge lärarnas kompetens och attityd inte är ”up to date” så hjälper det inte att ändra i styrdokumenten.

Sedan är förstås frågan om det är rätt att skuldbelägga de enskilda lärarutbildarna eller om det är någon form av systemfel. Troligen är det lite av både och. Och jag själv har ingen enkel lösning att komma med. Det är dock viktigt att identifiera problemet innan man vidtar åtgärder.

Det vore intressant att få kommentarer från aktiva lärarutbildare och lärarstudenter. Hur ser ni på det här med mera IT i lärarutbildningen?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: