Se upp med livslångt lärande!

7 Feb

Många vurmar för det livslånga lärande och begreppet är positivt laddat. Men under årens lopp har det skett en förskjutning i innebörden som inte alla har noterat.

När det livslånga lärandet lanserades som princip för 40-50 år sedan stod begreppet för självförverkligande och frigörelse. Här avsågs det individuella lärande som bedrevs utanför de formella utbildningssystem och där individens nyfikenhet var styrande. Någon direkt relation till arbetsmarknadens behov eller utbildningens nytta i ekonomiska eller karriärmässiga termer fanns inte. Individens självförverkligande var det centrala. Det var så bland andra UNESCO drev det livslånga lärandet som ett bildningsideal. Sympatiskt och i den tidens ideologiska anda.

Idag noterar vi en klar förskjutning av innebörden i begreppet. Att satsa på livslångt lärande handlar om att hela tiden uppdatera sin komptens för att vara gångbar på arbetsmarknaden. Och det görs främst genom att delta i formell utbildning, allt från arbetsmarknadspolitiska och praktiska kortkurser till fördjupade mastersstudier på universitetsnivå. Nu är det individens karriärmöjligheter och den ekonomiska tillväxten som eldar på behovet av livslångt lärande. Inget ont i det, men värt att notera och reflektera över.

I sämsta fall kan det livslånga lärandet innebära en successiv anpassning till stress och sämre arbetsmiljö. Syftet är ju bland annat att vara attraktiv och kunna konkurrera på arbetsmarknaden.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: