Studieavgifter och stipendier

9 Jan

Några företagsledare och ett par universitetsrektorer lanserar i DN en ny modell för att kunna attrahera internationella studenter till Sverige – och efter examen kunna erbjuda dem jobb i näringslivet. Jag gillar utspelet av åtminstone två skäl.

Man har insett att studieavgifter för icke europeiska studenter är något vi måste acceptera och kanske rent av bejaka. I artikeln framförs nämligen inga krav på att studieavgifterna ska avvecklas, vilket var den tidigare hållningen. Med några få undantag är studieavgifter för denna kategori studenter en etablerad praxis över hela världen. Jag läste exempelvis idag på annat håll att det i USA finns 250000 kinesiska studenter inskrivna – gissa vilka avgifter de får betala!

Vidare gillar jag det nationalekonomiska synsätt man anlägger på hela frågan. Om en hygglig andel av de utländska studenterna stannar kvar i Sverige efter examen och jobbar här, så ger det skatteintäkter. Dessa pengar kan användas för stipendier till denna kategori studenter och reducerar kostnaderna för dem att komma hit. Därmed skulle ett kraftigt utbyggt stipendiesystem bli kostnadsneutralt för staten, vilket också är debattörernas förslag och poäng. Bra!

Direkt efter det nu refererade debattinlägget kom en replik från centerstudenterna. Den var lite överraskande, tycker jag. Man förordar helt enkelt att alla studieavgifter ska tas bort och att staten ska gå in och kompensera med de drygt 500 miljoner kronor som krävs. Det innebär att Sverige med statssubventioner skulle försöka förbättra sin konkurrenskraft på den marknad för högre utbildning som det faktiskt är frågan om. Det har prövats tidigare, men då riktades subventionerna till delar av industrin som hade svårt att klara konkurrensen (stål och varv) – och det vet vi ju hur det slutade. Annars är centerstudenterna numera den mest marknadsliberala kraften bland de etablerade partierna, men här har man intagit en något märklig position.

Jag har i ett tidigare blogginlägg resonerat kring prioriteringar för svensk högre utbildning. Om det rent hypotetiskt skulle kunna frigöras 500 miljoner kronor för satsningar, vad är då mest angeläget? Jag tror att de allra flesta skulle sätta antingen flera utbildningsplatser eller kvalitetsmedel till humaniora/samhällsvetenskap högst upp på prioritetslistan – inte subventionerade utbildningar för icke europeiska studenter.

Nu återstår att se hur regeringen agerar inför kommande budget.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: