Utvärdera alla utvärderingar

12 Dec

Docent Emma Stenström vid Handelshögskolan i Stockholm har skrivit en tänkvärd krönika i Dagens Industri den 12 december (blir nog tillgänglig på nätet med någon dags fördröjning).

Hon inleder med en för henne fasansfull beskrivning av hur hon under föreläsning fick digital och direkt återkoppling från publiken. De negativa kommentarerna var tillräckligt starka för att successivt bryta ned henne och göra hennes insats vid det tillfället allt sämre. Självförtroendet fick sig en rejäl knäck.

Denna negativa sida av så kallad formativ utvärdering tycker jag sällan tas upp i debatten. Osökt går tankarna till de kursutvärderingar som görs allt mera frekvent i högskolans utbildningar. Jag är inte säker på att de alltid stärker och utvecklar lärarna som utsätts för dessa. Men det är för tillfället ett stickspår.

Emma Stenström berör också en annan sida av utvärderingarna. De drar med sig en svällande administrativ överbyggnad och leder till ett betydande merarbete för de som ska utvärderas.  I såväl skola som högskola blir allt mindre tid över för att utföra huvuduppgiften – undervisning. Det ska istället skrivas planer och självvärderingar, statistik sammanställas och kommenteras, seminarier och konferenser besökas och avrapporteras och så vidare. Den apparat som växer upp kring utvärderingsverksamheten är omfattande och här skapas attraktiva karriärvägar för de som själva har tröttnat på kärnverksamheten.

Och viktigast av allt, blir resultaten i verksamheten bättre av allt utvärderande? En stor del av de utvärderingar som görs i skola och högskola värderar insatser av olika slag, men inte vilket resultat eleverna eller studenterna uppnår. Frågor som besvaras är om det finns välskrivna kursplaner, är lärarna behöriga och rätt utbildade, görs satsningar på än det ena än det andra, vilka resurser avsätts för undervisningen, bibliotekets bidrag och så vidare. För en utveckling av detta tankespår se Johan Kants blogg.

Nästan alla utgår ifrån att utvärderingar ger bättre resultat i kärnverksamheten. Men vet vi det?  Och vilka negativa bieffekter medför utvärderingarna, inte minst i termer av att de drar resurser och driver fram en växande administration. Märkligt nog ställs dessa frågor väldigt sällan och än mindre har jag sett dem besvarade.

Vi bör enligt min mening vara mera återhållsamma med utvärderingar. Och innan de sjösätts bör göras en bedömning av det merarbete och eventuella negativa effekter som de kan förorsaka. I nästan alla andra sammanhang ska göras konsekvens- och riskanalyser innan något dras igång, men aldrig inför stora utvärderingar!

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: