Om välfärdens professioner

15 Nov

Stefan Löfven har idag ett debattinlägg i DN. Det är sympatiskt och många med mig instämmer nog i hans oro för den detaljreglering och missriktade styrning som många professionella utsätts för. Men Löfven gör det lite väl enkelt för sig och en del viktiga frågor lämnas obesvarade.

För det första får man intrycket av att han vill återgå till den gamla ordningen, som det var på 1970- och 80-talen. Att de reformer som har genomförts och som innebär större valfrihet, ökat patient-, elev- och föräldrainflytande ska återtas. Men då ska man ha klart för sig att det inte var bättre förr! Vi minns den gamla ordningen med en stel, tung och självupptagen byråkrati som skapade långa köer. Medborgarnas behov var inte i fokus och många av de professionella kände vanmakt och en avtagande arbetsglädje. När Löfven nu med all rätt vill göra något åt situationen så är det alltså inte bakåt han bör blicka. Men hur den nya väg han vill slå in på ser ut får vi veta lite om i artikeln, men det kanske kommer.

Stefan Löfven ger sig också i kast med det bespottade begreppet NPM. Mycket är sagt och finns skrivet om detta ämne. Jag vill bara ännu en gång lite försiktigt påpeka att det är professionerna själva som i hög grad har medverkat till utvecklingen och den situation vi har hamnat i. Mätningar, uppföljningar, standardiseringar, certifieringar, tröga IT-system, knöliga administrativa rutiner och dylikt är inget man i första hand ska lasta regeringen eller andra politiska organ för. Det gör visserligen inte saken bättre, men det förtjänar att påpekas.

I förbifarten nämner partiledaren att ”det behövs en ny styrning” av välfärdstjänsterna. Tyvärr utvecklar han inte hur den ska se ut. Ingen regering kommer att ösa in 100-tals miljarder i skola och sjukvård och bara hålla tummarna för att det ska bli bra! De valda politikerna är skyldiga att se till att effektivitet och resultat uppnås. Att då enbart förlita sig på professionerna är inget jag skulle rekommendera och knappast heller vad Stefan Löfven har tänkt sig. Så frågan kvarstår, hur ska skolan och vården styras? Hur garanteras resultat, nöjda elever och patienter och ett klokt resursutnyttjande? Någon form av uppföljning, mätning och resultatvärdering är absolut nödvändig. Av artikeln får man dock ingen vägledning i den frågan.

Till sist en liten undran. Stefan Löfven öser beröm över de professionella, deras kompetens, ansvarskännande och yrkesetik. Men att dessa fullblodsproffs skulle få välja arbetsgivare eller i vilken driftsform de ska verka är visst att gå för långt. Nej, alla ska tydligen in i stora monopolorganisationer. Det är inte riktigt logiskt, men så fungerar ju politiken.

Nåväl, det är ett positivt debattinlägg från partiledaren Stefan Löfven. Det slår an en ambition och färdriktning som är lätt att bejaka. Nästa steg är att han blir lite mera konkret och fångar upp en del frågor som hänger i luften.

Tillägg den 19/11: Jag noterar liknande kritik som min mot Löfven på DN-debatt idag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: