Att utvärdera kvalitet

25 Sep

Hur utvärderingen av den högre utbildningen ska gå till är en sedan länge aktuell och het fråga inom högskolesektorn. Jag skrev om detta för ett år sedan och märker att opinionen nu börjar svänga en aning i ”rätt riktning”.

Högskolesektorn omsätter 60-70 miljarder kronor årligen, varav det allra mesta är skattemedel i någon form. Det är för mig självklart att en så omfattande offentlig verksamhet måste utvärderas och att fokus då bör ligga på uppnådda resultat. Allmänheten och valda politiker har ett legitimt intresse av att få veta effekterna av de satsningar som görs. Uppfylls målen? Blir resultaten bättre? Vad kan studenterna? Vilka lärosäten lyckas bäst/sämst? Hur står sig Sverige i en internationell jämförelse? Och så vidare.

I tidigare utvärderingar har inriktningen varit mera mot processer och input. Man har exempelvis tittat på hur stor andel av lärarna som har doktorsexamen, hur många studenter det går per undervisande lärare, forskningsvolymen och liknande indikatorer. I sig intressant, men det säger inget eller lite om det faktiskt uppnådda resultatet.

En annan argumentationslinje mot utvärdering av resultat har varit att man i stället bör lita på professionen och de interna processerna för kvalitetsutveckling. Det håller inte heller, menar jag, då professionens intressen inte alltid sammanfaller med allmänhetens. Det finns många avskräckande exempel från andra samhällssektorer där man har förlitat sig på professionen med ibland mindre önskvärda konsekvenser. Vi har för övrigt dagsaktuella exempel på det från andra statliga sektorer 😉

Sedan är förstås frågan vad som är den högre utbildningens resultat och hur detta ska värderas och mätas i någon form. En bra bas är trots allt de examensarbeten eller exjobb som studenterna ska leverera i slutet av sin utbildning. Det är också vad som har prövats hittills. Men nästan alla, inklusive den politiska ledningen, önskar en bredare ansats. Och då blir det svårare.

I arbetet med att bredda utvärderingsarsenalen är alla lärosäten inbjudna att delta och goda förslag är välkomna. Man får hoppas att de sektorns företrädare som nu får vara med att påverka och utveckla utvärderingsmodellen tar den chansen. För det är ju alltid lättare att kritisera andra än att ta ansvaret själv.

Rektorn vid högskolan i Borås, Björn Brorström, har i ett aktuellt inlägg i Universitetsläraren försvarat den nuvarande utvärderingsmodellens inriktning. Bra argument, tycker jag.

Den europeiska kvalitetssäkringsorganisationen ENQA ser samtidigt över sina riktlinjer och de lär enligt uppgift komma att överensstämma bättre med den tydligare resultatinriktning som Sverige tillämpar.

Från den kvalitetskonferens som idag genomfördes i UK-ämbetets regi snappade jag via twitter upp universitetskanslerns slutord: 2015 blir det graderade omdömen och fokus på resultat, sa universitetskanslern och öppnar upp för diskussion om vad resultat är.”

Det låter bra, tycker jag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: