Heltidsstudier – vad menas?

24 Sep

Under årens lopp har man mött många personer som jobbar heltid – de är alltså anställda på heltid. Samtidigt är det ingen överraskning i arbetslivet att olika individer får olika mycket gjort inom ramen för 40 timmar. En del tycks inte göra något vettigt alls, utan försinkar mest för kollegorna. Andra är oerhört effektiva och når fantastiska resultat inom ramen för heltid, samtidigt som de stöttar och hjälper andra.

Från olika håll framförs nu krav eller önskemål om att högskolestudier ska vara på heltid. Detta mot bakgrund av att oroande många studenter uppger att de bara lägger ned 15 – 25 timmar i veckan på sin utbildning och klarar sig bra ändå. Jag tycker att denna fråga måste problematiseras något.

Ibland tycks det som att huvudargumentet för heltidsstudier är att det inte ska vara möjligt att arbeta parallellt med studierna. Man ska helt enkelt inte orka eller hinna med att yrkesarbeta. I andra sammanhang lanseras kraven på heltidsstudier som ett argument för högre studiemedel, studiestödet ska vara så pass förmånligt att man inte behöver extra inkomster för att klara sig på en hygglig levnadsnivå. Men båda argumenten är något defensiva, menar jag.

Till att böja med måste man utgå ifrån att studenternas kapacitet, ambitioner och drivkrafter varierar mycket. Det en student med nöd och näppe klarar på 40 timmar gör en annan galant på mindre än halva tiden. Skulle studietakten och kraven anpassas till den som idag avsätter 15 timmar och tempot därmed öka rent generellt skulle många studenter inte ha en chans. Och att i stället lägga sig på en nivå som är anpassad för de som är sämst motiverade eller minst förberedda gör att andra studenter bara behöver avsätta 15-20 timmar – och dessutom blir de uttråkade.

Vidare får man en känsla av att en del som argumenterar för att heltidsstudier ska vara på heltid menar att studierna ska schemaläggas mera heltäckande. Allt flera studenter – och även politiker – talar numera om högre utbildning i termer av att ”gå i skolan”. En reform som innebär att studierna blir mera gymnasielika med ökande inslag av obligatorisk närvaro tror jag är att gå i fel riktning. I den allmänna skoldebatten framförs som bekant krav på att skolan ska vara ”läxfri”, allt skolarbete ska utföras på plats i klassrum och andra skolutrymmen. Men sådana tankar ligger väl inte bakom kraven på heltidsstudier för högskolestudenter?

Ska studier som formellt är på heltid också bli heltidsstudier i reell mening och för flera studenter än idag så måste kraven i undervisningen och examinationsformerna förändras. Det i sin tur innebär rimligen att utslagningen ökar även om undervisningsmetodiken skulle utvecklas och kompensatoriska åtgärder sättas in. Jag tror att många erfarna universitetslärare håller med om denna insikt.

Hur som helst vore det bra om de som förespråkar heltidsstudier också utvecklar vad de menar.

Annonser

2 svar to “Heltidsstudier – vad menas?”

  1. Viktor Gerdin (@vglocus) september 24, 2013 den 10:10 #

    Får man svära i kyrkan och föreslå en annan dimension på problemet. I ditt resonemang här så sätter du ”snabba” studenter på ena sidan spektrat och ”långsamma” på andra sidan. (Mitt ordval här syftar enbart på tiden som krävs och inte alls på någon mått av intelligens. Jag själv läser och räknar väldigt långsamt men svarade rätt på tentor.)

    Detta håller då det är tänkt att de ska uppnå samma mål, godkänt eller ett minimi. I stora delar av högskolans grundutbildning så har man endast G som betyg, vissa har G-VG och exempelvis teknologer har ofta 3-gradig skala.

    Varför kan vi inte ha ett skolsystem som håller alla sysselsatta till högre grad men där de som är snabbare får helt enkelt göra mer? Fler skulle sysselsättas och färre skulle bli ”uttråkade”. Men saknas det morot (betyg, guldstjärna i kanten, klapp på axeln eller annan cred) så kommer ytterst få att motiveras att göra det.

    Oviljan från skolsystemet att vilja skilja på elevers prestation märks redan i småskolan att om du räknat klart matteboken så får du inte fortsätta med nästa utan du får rita tills de andra är ikapp. (Detta skiljer sig så klart från olika skolor/kommuner men är absolut inte ovanligt, f.a. för 90-talister)

    Hur ställer du dig till bredare betygsskalor för att öka sysselsättningen?

    • P-O Rehnquist september 24, 2013 den 11:05 #

      Jo, det är svårt nog i grundskolan med en mera strukturerad undervisning att hålla ihop elevgrupperna. Utmaningarna blir än större i fria universitetsstudier.
      Graderade betyg i högskolan har jag alltid förespråkat och nu verkar vi gå i den riktningen. Om inte annat så krävs det om det internationella studentutbytet ska utvecklas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: