Mera högre utbildning, men…

30 Maj

Uppdatering den 3 juni: Jag ser att DN idag rapporterar om hur antalet utbildningsplatser har utvecklats under senare år. Det gör mitt inlägg nedan än mer relevant – tycker jag 🙂

Universitetskansler Lars Haikola har aktualiserat debatten om så kallad överutbildning. Det är bra för ingen tjänar på att sticka huvudet i sanden eller att förtränga obehagliga fakta. Jag har i vintras skrivit om överutbildning här.

Men först vill även jag slå fast att ett samhälle med en hög utbildningsnivå står väl rustat att möta framtidens utmaningar. Utbildning lägger grunden för en utveckling av välstånd och hälsa hos befolkningen. Det är väl belagt i olika sammanhang och konstateras också idag i en artikel i DI där man refererar en ranking av olika länders välstånd och konkurrenskraft. Sverige kommer 4:a i världen inte minst beroende på sin höga utbildningsnivå.

Också för den enskilde individen lönar sig högre utbildning, även om ”premien” minskar i takt med att allt flera utbildar sig allt längre. På plussidan kommer därtill egenvärdet av bildning och kompetens.

Men, för det finns flera men!

I takt med att allt fler går ut på arbetsmarknaden med kandidat- eller mastersexamen så räcker inte de kvalificerade jobben till. Många får ta enklare jobb för vilka det egentligen hade räckt med en gymnasieutbildning. Det i sin tur leder till att en stor grupp unga människor med lägre utbildning sorteras bort och får allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. ”Bumping down” är det engelska begreppet för denna effekt. Strävan efter allt längre utbildning för allt flera bidrar till en hårdare konkurrens mellan individer och lite av ”den enes död blir den andres bröd”.  Bra att Haikola vågar ta upp denna lite känsliga fråga.

I övrigt vill jag påminna om vad som händer i gymnasieskolan – se här. Ungdomskullarna minskar och kostymen måste krympas drastiskt. Självklart kommer denna effekt, med viss fördröjning, att slå igenom också inom högskolsektorn.

Därtill har många under våren uppmärksammat behörighetskraven för antagning till högre utbildning. Visserligen diskuteras nu högskoleprovet – som är ett urvalsinstrument av redan behöriga sökande – men det är kraven för att antas som frågan egentligen gäller. Inte bara SvD:s ledare menar att det bästa sättet att höja kvaliteten på i detta fall lärarutbildningen är att anta färre studenter, d.v.s. att minska antalet utbildningsplatser.

Och så har vi den internationella konkurrensen som stavas MOOC. Ingen kan ha missat vad som håller på att hända. Även om det inte blir så här drastiskt så kommer våra lärosäten att dräneras på studenter.

Allt detta summerar till några enkla slutsatser för min del. Högre utbildning är bra för samhället och individen. Men att i dagens läge kraftigt expandera volymen är inte försvarbart. Dels bör innehållet och kvalitén i det befintliga utbudet säkerställas först, dels krävs en fördomsfri analys av de utmaningar de svenska lärosätena står inför – och ett ansvarsfullt agerande därefter.

Nu tror jag ändå att regeringen i höst kommer att tillföra nya utbildningsplatser inför valåret 2014. Men sådan är politiken.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: