Ja till resultat, men nej till NPM

13 Maj

”Guilt by association är en vanlig typ av argumentationsfel, som begås då en part påpekar en likhet mellan motpartens åsikter och ett referensobjekt (som är klandervärt) och därmed antyder att motpartens åsikter i andra frågor är klandervärda.”

Jag har i flera tidigare blogginlägg argumenterat för ett större fokus och intresse för det faktiska resultatet i den högre utbildningen. Detta i polemik mot en överdriven tilltro till kvalitetssystem där risken är att processen blir hel överordnad resultatet.

Jag menar bland annat att Jan Björklund hade rätt när han förra året drev på och stod upp för en resultatinriktad utvärderingsmodell. Det hade möjligen kunna gjorts lite smidigare, men i sak var han rätt ute. Tidigare har jag dragit en parallell till vad Toyota höll på att råka ut för.

Nu vet jag inte exakt var arbetet med en reviderad utvärderingsmodell för den högre utbildningen befinner sig. UKÄ har ansvaret och arbetar i dialog med sektorns företrädare. Men känslan säger mig att kritiken från universitet och högskolor har avtagit och att allt flera inser vikten av att sätta resultatet i fokus. Se bland annat kommentaren här till det framtidsmanifest som SUHF har utarbetat.

Den senaste tidens uppblommande debatt (här och här) om studenternas inlärnings- och språkförmåga visar också att när verkligheten tränger sig på så hjälper det inte att hänvisa till fulländade kvalitetsmodeller.

Att säga ja till ett fokus på resultat är dock inte detsamma som att anamma allt vad New Public Manangement står för. NPM är ett samlande begrepp för olika trender mot ökad effektivitet i offentlig förvaltning. Styrfilosofin växte för övrigt fram som en reaktion mot stel och svulstig byråkrati, vilket många redan tycks ha glömt. Men här ryms olika kontrollapparater med inspektioner, uppföljningar, mätningar, kvantifieringar av allt, certifieringar, återrapportering och annan tyngande administration. Det är inget som jag bejakar – tvärtom. Men självklart går det att vara resultatorienterad utan att ta till sig all annan bråte som ryms inom det breda fältet NPM.

Det går också utmärkt att bejaka resultat och samtidigt verka för en ökad autonomi för universitet och högskolor. Det är väl snarare först när högskolsektorn öppet redovisar hur resultatet utvecklas som det finns förutsättningar för att den politiska (detalj-)styrningen ska minska.

Stundtals får man känslan av att senare tids sluggerbetonade kritik mot NPM är ett sätt att undvika och slippa hantera uppenbara problem och ineffektivitet i högskoleutbildningen. Men så illa kan det väl inte vara?

Annonser

2 svar to “Ja till resultat, men nej till NPM”

Trackbacks/Pingbacks

  1. Sommaruppehåll | P-O:s reflektioner - juni 19, 2013

    […] Ja till resultat, men nej till NPM […]

  2. Sommaruppehåll | P-O:s reflektioner - juni 19, 2013

    […] Ja till resultat, men nej till NPM […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: