Meritokrati

19 Apr

Vissa blogginlägg blir mera lästa än andra. Många har intresserat sig för frågan om kollegialitet och universitetsmodellen för att fatta beslut och styra organisationen. Jag har tidigare skrivit lite om dessa förhållanden – här och här.

Bland de kommentarer jag har fått finns bland annat en som hävdar att styrmodellen bygger på meritokrati, d.v.s. att ”individer rangordnas och sociala belöningar (inkomst, status) fördelas efter förmåga och förtjänster, oftast värderade efter utbildningsmässiga meriter” (Nationalencyklopedin). Något förenklat hävdas i kommentaren att eftersom alla har möjlighet att bli åtminstone vetenskapligt kompetenta så är det inget fel att de som uppnår denna rang också får stor makt. Ett intressant resonemang men, med lite tveksamma undertoner.

Häromveckan läste jag en utmanande krönika om meritokrati, skriven av en konservativ idédebattör. Läs gärna hela artikeln med sina hänvisningar, jag citerar ett stycke:

”Sådana som inbillar sig ha enbart sin egen talang och sitt eget överlägsna intellekt att tacka för sin position tenderar att bli mer extrema än de som inser att de har haft tur i livets lotteri och att deras upphöjelse också beror på fliten, och tilliten, hos de som är underställda dem… Idén är att en position tillhör en person för att den har gjort sig personligen förtjänt av den, oberoende av samhället runtom.”

Något tillspetsat, det medges, men nog går meritokratin lite på kollisionskurs med allas lika värde och rätt till inflytande. En utpräglad meritokrati leder till ett expertvälde som vi knappast önskar oss inom olika samhällssektorer. Att däremot bygga sina ställningstaganden på fakta och god vetenskap är en annan sak och förstås något eftersträvansvärt.

Meritokrati som överordnad ideologi för hur inflytande och medbestämmande ska byggas upp är därför högst tveksam. Det känns inte heller i samklang med hur modernt arbetsliv utvecklas och vad yngre generationer förväntar sig.

Här sammanfattar jag min tidigare redovisade inställning till kollegial styrning:

  • Jag bejakar helt och fullt den kollegiala principen i vetenskapliga frågor – de som har klar bäring på forskningens och utbildningens kvalitet. Men inte inom snart sagt alla verksamhetsområden som vissa förespråkar. Definiera och avgränsa den kollegiala styrprincipens räckvidd.
  • Det torde vara väl belagt att den kollegiala styrningen fungerar sämre i svåra tider med tuffa omprioriteringar, nedskärningar och avveckling av personal och verksamhet. Det bör i sin tur få konsekvenser för hur ledningen och styrningen utformas inom lärosätena.
  • Svenska universitet är statliga förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen, de är så kallade politikerområden. Jag har inte förstått hur man kan gilla att vara en del av statsförvaltningen och samtidigt vara varm förespråkare av kollegial styrning. En sådan kluvenhet är vanligt, men går inte ihop.
  • Att använda principen om meritokrati som argument för att begränsa medbestämmandet för stora grupper av anställda är vanskligt och kan i förlängningen leda till en värdegrund med inslag av elitism och förakt för svaghet.

Läs gärna mina tidigare och mer fylliga blogginlägg i den här frågan. Det vore intressant om flera ville engagera sig i debatten, tycker jag.

Annonser

3 svar to “Meritokrati”

  1. Kenneth Nyberg april 22, 2013 den 12:03 #

    Det bör kanske påpekas att mycket av det du och den citerade krönikören tar upp inte rör meritokratin i sig, åtminstone inte så som begreppet vanligen används, utan om strukturer som påstås vara meritokratiska men inte är det. Frågan om kollegial styrning handlar strikt talat inte heller om en konflikt mellan meritokrati och något annat, utan om *vilka* meriter (i form av kunskaper, erfarenheter etc.) som ska värderas hur mycket i relation till varandra. Distinktionen har en viss betydelse, eftersom meritokrati är en fundamental princip för det moderna, demokratiska samhället som är nära förknippad med just idén om alla människors lika värde.

    Om man avvisar meritokratin som princip (dvs. till skillnad från att kritisera dess ofullkomliga tillämpning), innebär det alltså definitionsmässigt att man säger att position, anställning och inflytande inte skall tilldelas utifrån sakliga kvalifikationer utan på grundval av börd, kontaktnät, makt eller ren slump. Det är givetvis, om något, en otidsenlig ordning som jag inte tror att någon eftersträvar. Likväl finns det även i ett meritokratiskt system nackdelar och risker, till exempel de du beskriver, och dem måste vi ständigt vara medvetna om och motarbeta efter bästa förmåga.

  2. P-O Rehnquist april 22, 2013 den 13:06 #

    Tack Kenneth. Det är en klok distinktion du påminner om och det är nog som du skriver att det jag vill åt är ”de strukturer som påstår sig vara meritokratiska men inte är det”. Självklart ska den som är expert på exempelvis cellbiologi ha ett stort och avgörande inflytande över detta och angränsande områden (inkl hur tjänster tillsätts, utbildningar läggs upp m.m.). Jag försökte uttrycka det i min första punktsats. Men när den meritokratiska principen kopplas till den kollegiala styrningen och man inte avgränsar inom vilka områden de uppvisade meriterna (kunskaper och erfarenheter) är relevanta då blir det problematiskt. Snarare talar den meritokratiska principen för att det är den skolade och erfarne ekonomen som ska ges störst inflytande över den ekonomiska redovisningen och den erfarne IT-konsulten som bäst bygger fungerande IT-tjänster. Och jag är inte säker på att alla som hyllar den kollegiala modellen för beslut ser det på det sättet.
    Så menade jag och tack för hjälpen!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Sommaruppehåll | P-O:s reflektioner - juni 19, 2013

    […] Meritokrati […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: