Dålig mobilitet bland studenter

11 Feb

Om man ska välja ut en enskild faktor som är mer kvalitetsdrivande än andra i akademiska miljöer så är det mångfalden och att olika erfarenheter och bakgrunder får brytas mot varandra, såväl i forskningen som i utbildningen. För att uppnå detta krävs att folk flyttar på sig och prövar nya miljöer. Det gäller både anställda och studenter.

I detta inlägg börjar jag med studenterna, nästa gång tar jag upp de anställda.

En intressant iakttagelse slår mig då direkt. I debatten ligger fokus nästan uteslutande på att så få utländska studenter kommer hit och i nästa steg kommer sedan en litania om studieavgifterna. Det är visserligen rätt att antalet utländska studenter har minskat, även om det nu börjar sega sig uppåt igen. Men Sverige tar fortfarande emot många fler utländska studenter (38000) än antalet svenska ungdomar som studerar utomlands (28000). Och med vilken självklarhet utgår vi ifrån att det ska vara så? Är det möjligen den svenska självgodheten som skymtar fram, där vi förutsätter att vårt land och lärosätena här ligger före i någon mening och har så mycket mer att erbjuda än andra länder?

Innan vi får svenska studenter att röra sig mer och studera i andra länder tycker jag inte att vi ska beklaga oss över att så få utländska studenter kommer hit.

Varför är då intresset för utlandsstudier så blygsamt? Ja, här kan man bara spekulera och mina svar på frågan är säkert lika bra som andras 🙂

  • Studenter behöver förebilder och tyvärr har få av de undervisande lärarna egna erfarenheter av längre utlandsvistelser och anställningar vid utländska lärosäten. Om ingen kan berätta om hur berikande och intressant det är i utländska akademiska miljöer så blir det svårare för studenterna att på egen hand ta initiativ i den riktningen. Man kanske rent av möts av negativa attityder från läraren när frågan om studieuppehåll väcks? Tyvärr tror jag mig veta att det förekommer.
  • Lärarna har alltså en begränsad egen erfarenhet av utländska lärosäten, så även övriga studentkompisar. Statistiken talar där sitt tydliga språk. Att ha varit ute och backpackat eller turistat i allmänhet ger ingen erfarenhet av studier i andra länder, så det räknas inte i detta sammanhang.
  • Villkoren för högre studier i Sverige är med internationella mått mycket goda, vilket kanske inte alltid framkommer i den nationella debatten. Den som vill studera utomlands får därför göra uppoffringar av olika slag, exempelvis vad gäller boendet. Språket kan i vissa fall också bjuda motstånd och även om kraven i utbildningarna varierar så kan studieformerna i vissa länder kännas obekväma för svenska studenter. Jag är nu inne på det känsliga temat bekvämlighet som en orsak.
  • Det finns också vissa strukturella och halvt byråkratiska problem i sammanhanget. När en svensk student gör studieuppehåll för utlandsstudier så förlorar institutionen halva den ekonomiska ersättningen för vederbörande. Det gillas inte alltid. Vidare är det allmänt omvittnat hur svårt det kan vara att få sina utlandsstudier tillgodoräknade när man är tillbaka vid ett svenskt lärosäte. Studenten får inte sällan börja om och läsa dubbelt, vilket i onödan kan förlänga studietiden.
  • Ett ytterligare skäl för den dåliga mobiliteten kan möjligen vara att ett års utlandsstudier inte har något vidare meritvärde på arbetsmarknaden. Här är jag lite osäker, men jag misstänker att särskilt offentliga arbetsgivare inte alltid uppskattar ”avbrutna studier” och en längre studietid än nödvändigt. Jag har åtminstone stött på det fenomenet i några enskilda fall.

Sammanfattningsvis menar jag alltså att vi inte ska begära att flera utländska studenter ska söka sig till Sverige förrän vi har ett mera balanserat flöde också i andra riktningen. Vidare borde vi skaffa oss bättre kunskap om det bristande intresset för utlandsstudier bland svenska studenter och därefter göra något åt det!

Vad tycker du i denna fråga?

Annonser

8 svar to “Dålig mobilitet bland studenter”

  1. Anders Gustafsson (@DrGustafsson) februari 11, 2013 den 14:36 #

    Kan bara säga att jag i stort sett håller med; rörlighet är viktig för utbildningskvaliteten. Har haft förmånen att vara 6 gånger vid olika amerikanska universitet och för mig har det varit fantastiskt och gjort mig till en mycket bättre forskare och lärare. Jag tillhör också de väldigt få personer som faktiskt bytt universitet i Sverige. Dock är det så att inför varje utlandsvistelse har jag fått kämpa rätt hårt för att göra det ekonomiskt möjligt (tänk två boende och en inkomst + den fördyrning som alltid tillkommer i början). Om du åker utomlands i tjänsten i ett normalt företag så finns det i regel hjälp/stöd samma stöd finns inte på universiteten, dvs om rörlighet bland lärare är viktigt så kanske det bör till en och annan åtgärd.

  2. P-O Rehnquist februari 11, 2013 den 14:52 #

    Tack Anders för kommentaren. Du vet av egen erfarenhet och har förstås rätt. Jag tänkte skriva lite om vikten av lärarmobilitet längre fram i veckan.

  3. Peter Kim februari 12, 2013 den 09:15 #

    Angående effekterna av internationell mobilitet i forskningen så har VR nyligen presenterat en undersökning där man bl.a. konstaterar att:
    ”Inga starka kopplingar mellan en forskares internationella rörlighet och genomslag på dennes vetenskapliga produktion kan fastslås. Vissa kopplingar finns dock både vad gäller
    produktivitet och genomslag.”

    Det vederlägger väl i viss utsträckning synen att mobilitet är direkt kvalitetsdrivande.

    • P-O Rehnquist februari 12, 2013 den 09:24 #

      Tack Peter. Jag hade uppskattat en länk till den rappporten. Slutsatsen du hänvisar till strider nämligen mot all samlad erfarenhet inom området. Man kan ju också titta på de högst rankade forskningsuniversiteten i världen och se om de kännetecknas av att egna studenter och doktorander stannar vid lärosätet till pension eller om de har ett betydande in- och utflöde av kompetens? Ja, svaret är ju givet i frågan 🙂

  4. P-O Rehnquist februari 12, 2013 den 09:54 #

    Nu har jag fått tag i rapporten som Peter Kim hänvisar till. Där framgår bland annat:
    ”Stor andel internationella unga forskare bland beviljade ERC:s
    Starting Grants 2010-2012
    – 51 av 58 genomfört en internationell postdoktorsvistelse eller har
    motsvarande internationell forskningserfarenhet.
    – 25 av 58 har en PhD från ett annat land”

    En förkrossande kvalitetsindikation skulle jag vilja säga.

  5. Gunnar Enequist februari 12, 2013 den 20:26 #

    På SUHF:s initiativ planerar vi (= Universitets- och högskolerådet) att ta upp fråga om lärares, forskares och doktoranders internationella mobilitet. Det ska ske vid nästa möte med Forum för internationalisering, den 22:e mars. Forum är ju ett samrådsorgan som regeringen inrättat för de myndigheter och organisationer som berörs och/eller kan påverka frågor om internationalisering av högre utbildning. Eftersom uppdraget till Forum är att undanröja hinder för internationalisering, så fokus kommer att vara på vilka problem som lärosätena upplever och i vad mån Forums medlemsorganisationer kan bidra till att lösa dem. Ett problem när personalens mobilitet ska diskuteras är emellertid att den statistik som har funnits har haft stora brister i kvaliteten. I höstas beslutade dåvarande Högskoleverket därför att upphöra med insamlingen från lärosätena och nu ska man försöka hitta andra och bättre insamlingsvägar. Tyvärr finns ju ingen källa av samma kvalitet som den Ladok är för studenternas mobilitet. En väg som har diskuteras vid några är att gå via reseräkningar (!). Vi får se vilken väg som visar sig framkomlig, men att vi måste få fram bättre uppgifter är en anständighetsfråga tycker jag.

  6. P-O Rehnquist februari 13, 2013 den 06:09 #

    Bra initiativ, även om det kan tyckas lite omständligt och osäkert att gå via reseräkningarna. Då fångar man knappast upp de lärare och forskare som tar anställning vid utländska lärosäten utan bara korttidsvistelser.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Dålig mobilitet bland anställda | P-O:s reflektioner - februari 13, 2013

    […] ← Dålig mobilitet bland studenter […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: