”Använd makten att underkänna”

16 Jan

I förra veckan publicerades en uppmärksammad debattartikel i UNT. Några näst intill uppgivna universitetslärare i ämnet historia redogjorde för sin oro vad gällde studenterna språkförmåga.

”Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig.”

Och det är alltså språket som redskap för att lära historia som oroar dessa lärare. Det tycks inte gå att undervisa och fördjupa studierna i ämnet.

Jag uppfattar inte debattartikeln som gnäll på temat att det var bättre förr och inte heller som ett utslag av elitism. Lärarna vet helt enkelt inte hur de ska gå vidare och söker nästan desperat efter någon vettig förklaringsmodell eller en väg framåt i sin undervisning.

Artikeln har fått stor spridning och kommenterats i många media. Bl.a. här.

Idag kom ett uppföljande debattinlägg UNT – ”använd makten att underkänna”. Skribenten instämmer i problembilden och försöker samtidigt att anvisa en lösning. Och den innebär helt enkelt att underkänna studenter i mycket större utsträckning.

Det kan man förstås göra, men det löser knappast problemet. Är språkförmågan i grunden så bristfällig som den framställs så blir den inte bättre för att studenterna underkänns. Bristerna tycks vara så genomgripande att de inte kan rättas till med intensivplugg under någon vecka inför en omtenta.

Dagens författare menar också att om tillräckligt många studenter underkänns så kommer större resurser att sättas in för att förstärka undervisningen. Men så fungerar det som bekant inte. Färre godkända studenter leder tvärtom till minskade resurser, vilket ifrågasätts av många, men så är den ekonomiska styrmodellen konstruerad – och det är inget större fel på den, menar jag.

Jag tycker att den här frågan måste lyftas fram och diskuteras mera och öppet inom högskolesektorn. Det gäller undervisningens innehåll och kvalitet och är långt viktigare än att till varje pris öka antalet studenter – se min tidigare bloggpost. Har artikelförfattarna i huvudsak rätt och utvecklingen fortsätter i samma riktning som den beskrivna så hotas den högre utbildningens legitimitet. Något borde göras, men det är inte lätt att skriva ut rätt recept.

Annonser

4 svar to “”Använd makten att underkänna””

  1. Algo januari 16, 2013 den 16:15 #

    En av de viktigaste funktionerna i antagningssystemet är att garantera att personer som antas till universitet och högskolor har tillräckliga förkunskaper för att klara studierna i högskolan. Uppenbarligen fungerar inte antagningssystemet längre eftersom en stor del av de som antas inte klarar av studierna. Men på grund av den ekonomiska styrmodellens uppbyggnad i högskolan så godkänns de ändå. Dags för en rejäl översyn av antagningssystemet, som du ju varit inne på tidigare?

  2. P-O Rehnquist januari 16, 2013 den 16:55 #

    Jovisst, antagningssystemet bör ses över. Samtidigt innebär ju inte antagning till en viss utbildning någon garanti för att man ska bli godkänd. Tack för din kommentar.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Det finns hopp om SULF! | P-O:s reflektioner - april 24, 2013

    […] har varit större än viljan att upprätthålla kunskapskraven.” Björklund har rätt, menar jag. Men slutsatsen är inte att vi ska sänka ambitionerna vad gäller breddad rekrytering. Tvärtom […]

  2. Sommaruppehåll | P-O:s reflektioner - juni 19, 2013

    […] ”Använd makten att underkänna” […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: