(S)å enkelt är det inte!

19 Dec

I dagens DN-debatt gör Stefan Löfven och Ibrahim Baylan ett gemensamt utfall mot alliansens politik för högre utbildning. Det är förstås svårt att argumentera emot den lovsång för bildning och utbildning som här framförs. Men i vissa stycken gör man det lite väl enkelt för sig.

Till att börja med är hela argumentationen kvantitativt inriktad. Man förespråkar inför 2013 drygt 2 % fler utbildningsplatser för universitet och högskolor än vad regeringen har fastnat för. Det är ganska blygsamt och man borde snarare ägna innehållet och kvaliteten i utbildningen en tanke, tycker jag. Det Högskoleverk som författarna hänvisar till har under det gångna året underkänt ett stort antal utbildningar vid våra lärosäten – de har fått betyget ”bristande kvalitet”. Det stämmer till eftertanke och självrannsakan. Expansionen av den högre utbildningen har under de senaste 15 åren gått snabbt, kanske för snabbt.

När vi talar om eftergymnasial utbildning bör vi som i andra länder skilja mellan forskningsanknuten högre utbildning vid universitet och högskolor – oftast 3-5 år lång – och annan mer yrkesinriktad utbildning, oftast 2-årig. Den senare bedrivs främst inom ramen för Yrkeshögskolan och är klart underdimensionerad i Sverige. Där håller jag med författarna – den borde byggas ut kraftigt, särskilt som den är framgångsrik och starkt efterfrågad. Det är inte rimligt att Yrkeshögskolan i hela Sverige inte har fler utbildningsplatser än ett enda av de större universiteten.

Slutligen skyller man alliansregeringen för att examensfrekvensen inom svensk högre utbildning är låg. Men den var lika låg på Baylans tid och det har inget med antalet utbildningsplatser att göra. Av tradition efterfrågas inte formella meriter och examensbevis lika mycket i Sverige som i andra länder. Man har kunnat hoppa av en ingenjörs- eller ekonomutbildning före examen och ändå få ett bra jobb. Helt otänkbart i exempelvis Tyskland eller Frankrike, men här har det gått bra. Om någon ska ställas till svars för detta så är det närmast de offentliga och privata arbetgivarna.

Vidare har Sverige satsat mycket på det livslånga lärandet och har förhållandevis många äldre i utbildningssystemet. Vi vet att denna kategori ofta läser utan tanke på högskolepoäng eller examina. Med dessa förutsättningar blir examensfrekvensen relativt låg. Det ser illa ut i statistiken, men är det ett allvarligt problem? Och är vi verkligen villiga att åtgärda det?

Annonser

Ett svar to “(S)å enkelt är det inte!”

Trackbacks/Pingbacks

  1. Glöm inte utbildningens innehåll | P-O:s reflektioner - januari 4, 2013

    […] gäller volymen, det vill säga i vilken takt ska nya utbildningsplatser tillföras. Den politiska oppositionen anklagar regeringen för passivitet och för att den har för låga ambitioner inom utbildningsområdet. Men också […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: