Högskolan kostar allt mer, grundskolan allt mindre

26 Nov

SCB publicerar löpande intressant statistik. Nyligen noterade jag i ett meddelande att kostnaden för högre utbildning ökat med 16 % under de senaste fyra åren. Samma period blev grundskolan 1 % billigare. Lite anmärkningsvärt vid en första anblick, men det hänger förstås ihop med att antalet studenter ökar relativt kraftigt, medan eleverna i grundskolan blir färre.

Ser man i stället till kostnaden per capita så är den i snitt 71000 kr för en student och ca 90000 kr för en elev i grundskolan. Lite märkligt att skillnaden inte är större, tycker jag. I grundskolan förekommer nästan bara lärarledd undervisning med 25, 30 kanske upp till 35 timmar i veckan. Inom högskolans sektor för humaniora/ samhällsvetenskap – som är den klart största – kommer larmrapporter om bara några få lärarledda timmar i veckan. Visserligen vägs det till en del upp av kostnadskrävande laborativ undervisning inom andra ämnesområden och generellt högre löner. Två frågor inställer sig:

  1. Hur mycket av grundskollärarnas undervisningstid är undervisning?
  2. Hur kan det bli så lite undervisning inom högskolan av förhållandevis så stora resurser?

En internationell jämförelse visar att Sverige avsätter stora resurser för utbildning, 6,2 % av BNP. Endast 7 länder inom hela OECD-området gör större satsningar (Island är i topp!). Innan vi ropar på ännu mera pengar bör vi göra det mesta möjliga av vad vi har.

Om man granskar hur resurserna utnyttjas och jämför grundskolan med universiteten och högskolorna så slås man direkt av en skillnad. För grundskolan går i genomsnitt hela 21 % av pengarna till lokaler. Motsvarande andel för UH-sektorn är bara 13 %. Också ett inlägg i debatten om att äga eller hyra lokaler. Som bekant hyr vi inom högskolsektorn, främst av Akademiska hus, medan de kommunala grundskolorna äger sina egna lokaler. Tänkvärt, särskilt som de statliga högskolorna har en lokalstandard som är vida överlägsen den kommunala skolans.

Slutligen Yrkeshögskolan som jag anser att man bör satsa mera på. Den omsätter i hela Sverige inte mer än vad exempelvis Luleå tekniska universitet gör under ett år! Kostnaden per student är lägre än i högskolan, i snitt 58500 kr per år.

Det är lätt att drunkna i detaljer när man ger sig in i SCB:s data. Men några försiktiga funderingar kan man ändå drista sig till:

  • Hur mycket högskolsektorn än förstärks och kvalitetsutvecklas så är det de underliggande utbildningsnivåerna som lägger grunden för goda resultat.
  • Om nya resurser kan frigöras för utbildning och disponeras fritt så gör de sannolikt mest nytta i grundskolan. En bättre fungerande grundskola stärker också högskolan.
  • Kommunerna kan effektivisera sitt lokalutnyttjande och därmed frigöra resurser för undervisning.
  • Bygg ut Yrkeshögskolan.
Annonser

5 svar to “Högskolan kostar allt mer, grundskolan allt mindre”

  1. Viktor Gerdin november 26, 2012 den 17:14 #

    Väl skrivet inlägg och mycket intressant data. I denna statistik för högskolestudenternas kostnad, har man endast räknat in studentpängen från staten eller har man inkluderat stöd från näringslivet som är vanligt på framför allt teknat och medfarm utbildningar?

    Jag är väldigt nyfiken på var pengarna tar vägen för de utbildningar med lågt antal lärarledda timmar då det är sällan dessa som har övriga utgifter som dyra labbar. Dyra labbar kombineras ofta med många lärarledda timmar vilket är lite förvånande. Hur ställer sig detta om man räknar in varierande studentpäng per vetenskapsområde?

    Nyfiken
    @vglocus

  2. P-O Rehnquist november 26, 2012 den 18:16 #

    Tack för kommentaren. Man har bara räknat på det direkta statsanslaget, det som vi till vardags benämner studentpengen. Men som du påpekar får vissa utbildningar extra stöd. Främst bör man då nämna läkar- och tandläkarutbildningarna som får betydande tilläggsresurser för de kliniska inslagen i utbildningarna. Sedan förekommer nog visst stöd från näringslivet lite här och där, men i det stora hela är det ändå ganska marginellt.
    Observera att ersättningen 71000 kr per helårsstudent är ett genomsnitt för alla kategorier studenter. Hum/sam-ersättningen är kring 40000 kr/student. Men jag undrar liksom du hur den ersättningen i viss undervisning enbart räcker till 4 timmar lärarledd tid per vecka.

  3. Kenneth Nyberg november 27, 2012 den 18:05 #

    Det finns säkert flera orsaker till den stora skillnaden varav en del är ”rimliga” och andra inte. Åtminstone en faktor är att mycket av undervisningen på högskolenivå bedrivs i små grupper eller individuellt; vi har gärna bilden att så mycket består av opersonliga storföreläsningar, men sådana är ganska få i de flesta ämnen (i alla fall inom humaniora) så snart man passerat första terminens studier. Studenter får alltså relativt få timmar lärarkontakt per vecka, men en relativt stor andel av de timmarna (jämfört med grundskolan) sker i smågrupper vilket gör att per capitakostnaden går upp, något som förstärks av att genomsnittslönen för en UoH-lärare är betydligt högre än för lärare i ungdomsskolan. Det bör särskilt vara sant om siffrorna inkluderar avancerad nivå, och i synnerhet om de även omfattar forskarutbildningsnivån.

    Andra ganska uppenbara faktorer är att universitetslärare generellt har mer tid avsatt för kompetensutveckling (och därmed undervisar färre timmar per vecka) än lärare i skolan, samt att högskolorna har större överbyggnad i form av administration, service och infrastruktur. Det sistnämnda beror i sin tur på många olika omständigheter, främst kanske att undervisningen ska vara direkt forskningsbaserad eller -anknuten på ett sätt som inte gäller i ungdomsskolan (bibliotek, IT-resurser, laboratorier…). Dessutom är UoH oftast större enheter än skolor, vilket i sig skapar fler beslutsnivåer och en mer kostsam organisation genom större samordningsbehov. Till detta bidrar också att varje lärosäte är en egen myndighet (motsv.), och därmed måste ha vissa juridiska och administrativa basfunktioner som åtminstone delvis finansieras via statsanslaget för utbildning.

    Att fastighetskostnaderna relativt är lägre än för grundskolan var förvånande och intressant – beror det på att delar av dem betalas av forskningsfinansiärerna (statliga och andra), eller är procentsatserna baserade på UoH:s hela omslutning?

  4. P-O Rehnquist november 27, 2012 den 18:18 #

    Tack Kenneth.
    Det ligger mycket i dina förklaringar till skillnaderna mellan grundskolans och högskolans förutsättningar för undervisning.
    Vad gäller fastighetskostnaderna så är de beräknade på hela omsättningen och bör därför vara jämförbara. Av Göteborgs universitets totala omsättning går ganska exakt 13% till lokalhyror. Märkligt att grundskolorna betalar så mycket mer för sämre lokaler.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Högskolan vs grundskolan | Reflexio - september 23, 2014

    […] Kostnaden för högre utbildning stiger klart snabbare än inflationen medan grundskolans samlade kostnader står still eller snarast minskar. Se ett gammalt inlägg här. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: