Inte mera anpassning till arbetsmarknaden!

8 Okt

Idag presenteras en mycket intressant ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning. ”Lärda för livet?”.  Den sammanfattas i DN och exempelvis rektor Kåre Bremer har redan kommenterat den i sin blogg. Flera andra kommer säkert efter.

Att den är skriven av en nationalekonom är lätt att sluta sig till med tanke på slutsatser och rekommendationer. Men om minst 40 skattemiljarder årligen satsas på den högre utbildningen är det rimligt att den granskas utifrån effektivitetskriterier. Jag tycker dessutom att författarens synsätt och ibland avväpnande slutsatser är uppfriskande. Vi behöver mera mångfald i högskoledebatten och folk som vågar ifrågasätta.

Ett antal av rapportens slutsatser och rekommendationer kan jag instämma i, men åtminstone en motsätter jag mig! Här ett axplock rekommendationer med mina kommentrer:

  1. Normalstudietiden har förlängts samtidigt som studietakten och kraven har sänkts. Detta är mycket illavarslande och på sikt ett hot mot den högre utbildningens legitimitet. Men vad kan det bero på? Tyvärr har frågan många gånger förenklats till att det är för få lärarledda undervisningstimmar, men så enkelt kan det inte vara. Jag menar att rätt anlagda självstudier ger förutsättningar för den mest krävande formen av inlärning. En delförklaring kan i stället vara att studietakten anpassas till studenternas förkunskaper och de är sjukande. En annan kan vara utslitna och dåligt motiverade lärare. Vad det än beror på så får problemet inte nonchaleras.
  2. Höga krav i utbildningen ger inte lägre genomströmning! Det kan alltså vara feltänkt av välmenande lärare och kursansvariga att inte kräva för mycket för att få en bättre genomströmning. Tvärtom skulle troligen genomströmningen förbättras om undervisning och examination upplevdes som mera krävande, menar författaren. Intressant.
  3. För långa utbildningar utan etappindelning. Den som ska bli jurist måste nästan alltid börja från början och gå 4,5 år oaktat tidigare akademiska studier, hävdar författaren. Detsamma gäller för övrigt andra professionsutbildningar. Lösningen är en smartare etappindelning och större flexibilitet i tillgodoräknandet av tidigare studier. Det låter helt rätt.
  4. En vidare utbyggnad av fristående kurser och generella program verkar inte motiverad. Här blir jag mera tveksam. För som författaren konstaterar på annat håll i rapporten så ger högskoleutbildning andra fördelar än bättre jobb. Den förknippas med större självförtroende, bättre hälsa och troligen ett mera generöst och demokratiskt förhållningssätt. Sådant går inte att mäta eller värdera nationalekonomiskt, men är en mycket angelägen uppgift för den högre utbildningen. Värna de fristående kurserna!
  5. Högskolan bör få ett större ansvar för information om arbetsmarknaden, uppföljning av studenter efter examen och mera arbetsmarknadspraktik – Nej, säger jag! Liknande krav framförs även från andra håll, men jag tror inte på den här trenden. För det första finns inte tillräcklig kompetens om arbetsmarknaden inom högskolan och den mesta vägledning om kloka yrkesval som givits genom åren har slagit fel. För det andra bör de akademiska lärarna i stället ges bättre möjlighet att fokusera på ett vetenskapligt förhållningssätt och att utveckla studenternas problemlösningsförmåga – den generiska kompetensen, som man numera säger. Slutligen skulle insatser inom detta område behöva bekostas med redan knappa medel för undervisning. Det kan inte vara en väl avvägd prioritering. Högskolan bör stå emot kraven på en i snäv mening anpassning till arbetsmarknaden!

Men en intressant och läsvärd rapport är det!

Annonser

2 svar to “Inte mera anpassning till arbetsmarknaden!”

  1. Erik Lindenius (@Lindenius) oktober 8, 2012 den 16:40 #

    Håller särskilt med om den sista slutsatsen. Om utbildningarna ska bli yrkesinriktade kan vi lika gärna börja med lärlingssystem på företag. Dessutom klingar det illa med att vi ska bli världsledande på forskning. Man kan inte äta kakan, etc…

  2. Kenneth Nyberg oktober 8, 2012 den 19:18 #

    Jag tror också det är viktigt att vi markerar att det som kännetecknar akademiska utbildningar är de generiska kompetenser som nämns i inlägget, snarare än mer direkt yrkesförberedande inslag. Vissa yrkesutbildningar på vetenskaplig grund, dvs. professionsutbildningarna, syftar givetvis i första hand till att svara på ett arbetsmarknadsbehov och där är det relevant att kräva god arbetslivskoppling etc. Det är dock bara ena sidan av dessa utbildningar, och det finns även andra som är (och skall vara) mer renodlat akademiska. Utbildningar som helt och hållet är yrkesförberedande och saknar akademisk bas hör ju definitionsmässigt inte till högskolornas uppdrag och det är en viktig rågång att upprätthålla. Inte främst för att värna någon särskild status och prestige för högskolesektorn, utan tvärtom för att det är ett slöseri med resurser att göra högskolestudier av sådant som inte behöver vara det.

    Mer allmänt håller jag också med P-O i resonemangen om vad skälen till sjunkande kravnivåer kan vara (eller inte vara) och om att en höjning av dem inte nödvändigtvis kommer att minska genomströmningen. Däremot skulle en skärpning också kräva mer av lärarna, inte nödvändigtvis i undervisningstid men däremot vad gäller arbetsinsatser kopplade till såväl planering av undervisning och examination som genomförande av examination. En sådan extra kraftansträngning är svår att åstadkomma i ett läge där nog väldigt många universitetslärare upplever att deras marginaler krymper sedan många år och äts upp allt mer av ökande dokumentationskrav, fler individuella studentkontakter vid sidan av ordinarie undervisningstid och så vidare. Om studenterna faktiskt har svagare förkunskaper idag än för tio, tjugo eller trettio år sedan är däremot svårt att veta; många lärare (inklusive undertecknad) upplever det nog så men jag vet inte om någon försökt undersöka det mer systematiskt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: